Västerbotten, del 3 – Missenträsk

Sara Lidmans Missenträsk är den tredje och sista författarbyn på vår västerbottniska litteraturresa. Men först gör vi en avstickare till den långsträckta byn Mensträsk, där världens längsta linbana passerar. Mellan 1943 och 1987 fraktade den malm hela 96 kilometer, från Kristineberg till Boliden. Den fortsatte sedan som turistattraktion. I 28 års tid kunde man åka de 13 kilometer som sparades när resten av linbanan revs. Vid ett sagolikt vackert näs mellan två sjöar ligger “hållplatsen” där man klev på.

Men nu möts vi av en skylt som låter meddela att Marie-Louise och Bosse har lagt ner verksamheten. De hoppas att någon ska vilja ta över, och det minsta jag kan göra är att sprida deras efterlysning här på min blogg. Sannolikheten att någon som läser det här flyttar dit och tar över linbanan må vara liten, men det är ändå värt ett försök.

vb 6

a4

a5

I både Hjoggböle och Raggsjö finns museer över de båda byarnas stora författare. Men i Missenträsk står Sara Lidmans gamla hus tomt. Ändå saknas inte välkomnade skyltar som visar vägen till den gård, där hon tillbringade sin barndom och dit hon drog sig tillbaka när hon tröttnat på livet i Stockholm. Efter hennes död sköter Sara Lidman-sällskapet gården. Enligt hemsidan kan den “hyras för författare och forskare som söker en kreativ och avskiljd arbetsmiljö eller rekreation”. Men möjligheten att flytta hit är öppen även för andra; grannstugan pryds av en “till salu-skylt”.

vb 5

vb 4

När Sara växte upp här bodde 250 personer i byn. Nu är det bara ett trettiotal, och den där stugan skulle onekligen behöva en köpare. Men det kommer inte att bli jag. Jag älskar att besöka platser som Missenträsk, men är inte en sådan som vill återvända till samma ställe varje år. Och att bo närmare hundra mil från Öis hemmamatcher lockar inte.

Det är inte utan vemod som jag vandrar runt vid den gamla logen vid infartsvägen till byn, och liksom fylls av inre bilder från hur jag föreställer mig en svunnen tid här. När vi sedan kör vidare till den lite större byn Glommersträsk, och får syn på en gammal biograf, ser jag framför mig den äldre version av byn, som Sara Lidman beskriver i novellen När bygdeteater är som bäst:

Hur vi som levde i de vanliga bondbyarna såg upp till “glommersa” med beundran och avund! Dom hade kapell och bio, hovslagare och modist, sågverk och präst och gästis och flera musikinstrument, två eller tre pianon och flickor som kunde spela Aftonklockor med korslagda händer. […] Och så hade dom ‘n Kläpp-Konrad, som höll dansbana och utmanade både kyrkan och stiftelsen. Han spelade och söp och var gudomligt rolig. […]

Nu är Knäpp-Karlsson död sedan ett kvartssekel. Men byns amatörteater köpte hans gård och byggde om den. Köket blev scen och kammarn och salen blev salong – den rymmer 60 åskådare. På Kläpp-teatern ges en eller två föreställningar per år, oftast revyer om orten, men ibland också en pjäs av Ibsen eller Tchekov.

Det spelas inga pjäser när vi är där, men en googling visar glädjande nog att det fortfarande finns en teatergrupp i Glommersträsk. Likaså finns en restaurang, Gula villan, som är väl värd ett besök. Den drivs av ett par från Turkmenistan, som vid sidan av delikatesser från sitt hemland, har gott om husmanskost på menyn. Det matkulturella mötet är en god symbol för det hopp om förnyad storhet för Västerbottens inland, som Torgny Lindgrens romanfigur Olof Helmersson siar om i Norrlands Akvavit (se del 2 av bloggserien). För vad kan avfolkning mötas med, om inte invandring?

Av alla ödehus vi ser längs med vägarna är min favorit en gammal kvarn, en bit utanför Norsjö. Länge står jag helt stilla och tar alldeles för många bilder på den. Det är förstås naivt att tro att den kommer räddas undan vidare förfall, men visst är det här huset värt en andra chans?

vb 15

Vi avslutar vår resa på Österjörns kyrkogård, där Sara Lidman ligger begravd. Det genialiskt enkla budskapet på hennes gravsten är som en uppmaning till hela bygden. Dansbanor, linbanor, kvarnar, spökhus: Lev!

västerbotten 1

Ett svar till “Västerbotten, del 3 – Missenträsk”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s