Brajčino, Makedonien (Prespasjön, del 1)

Brajčinos enda restaurang samlas bybor och tillfälliga besökare i sommarkvällen. En man berättar att han, efter 40 år i Toronto, nu återsett sitt barndomshus här i byn. “I cried like a baby.” Känslorna behöver ingen utförligare beskrivning. Han var bara nio år när familjen lämnade Makedonien. Nu blickar han bort mot bergstopparna öster om byn och slår fast att den här platsen är “second to none”. Det lär inte vara sista gången han återvänder. Brajčino har som mest haft uppemot tusen invånare, nu finns bara ett hundratal bofasta, men sommartid är hemvändarna många.

mak 27

mak 30

Brajčino ligger vid Prespasjön, vid foten av berget Baba, som är centrum för en av många nationalparker i trakten. Ekoturism har fått fart på byn och det finns ett flertal pensionat att välja mellan. Jag stortrivs från första stund. Att komma hit är en befrielse, efter två dagar i Skopje, där luftkonditionerade museer var räddningen undan en osannolik hetta. I Brajčino är dagarna varma och kvällarna svala. Den lilla byn är det andra stoppet på min resa i Makedonien och Albanien sommaren 2015. (Här finns en tidigare bloggtext från den albanska delen av resan.)

mak 1

När jag i den närliggande staden Resen försöker fråga två damer efter rätt buss, blir det bara en kort stunds språkförbistring, innan vi kommer underfund med att vi har svenska som gemensamt språk. Jag får då veta att många som lämnat byn har bosatt sig i Göteborg – min hemstad. De båda kvinnorna bor fortfarande i Sverige, men somrarna vill de tillbringa i sin makedonska hembygd. Det är lätt att förstå varför när vyerna över Prespasjön blir synliga genom bussfönstret.

Den danska poeten Inger Christensen var en återkommande besökare i byn. Brajčinodalen är skådeplatsen för hennes diktsvit Sommerfugledalen (Fjärilsdalen) från 1981. Christensen lever inte längre och jag är spänd på att få veta om hon fortfarande är bekant hos byborna. Minns de henne? Känner de till Brajčinos betydelse för ett av hennes största mästerverk? Jodå. Redan de första jag träffar när jag kliver av bussen, ett gammalt par som välkomnar mig till byn på engelska med kanadensisk accent, berättar att de har “The Butterfly Valley” i bokhyllan hemma i Toronto.

Och på byns samlingsplats, den lilla restaurangen, träffar jag en kvinna, bosatt i Göteborg, som minns poeten med stor värme. Det var hos hennes mamma som Inger alltid bodde när hon kom hit. Det känns stort och egendomligt att kunna samtala på svenska om Inger och hennes älskade fjärilsdal, som inte bara är en poetisk bild. Brajčino är verkligen fullt av fjärilar.

mak 31

Sommerfugledalen är en så kallad sonettkrans. En sonett är en dikt med fjorton femfotade, jambiska, rimmade versrader. (Här finns ett klipp, där skådespelaren Ben Crystal gör en pedagogisk analys av världens mest berömda sonett: Shakespeares Shall I compare thee to a summer’s day) En sonettkrans består av 15 sonetter, i ett mönster där sista raden i varje dikt upprepas som första raden i nästa. De 14 upprepade raderna bildar sedan tillsammans den femtonde och sista dikten – mästarsonetten.

Inger Christensen såg poesi som “en underavdelning till musik”. De rytmer och klanger som framträder när hon läser Sommerfugledalen gör att det går utmärkt att lyssna på diktsviten som ett musikstycke. Den finns både på spotify och i ett youtubeklipp, där hon läser inför publik. Den första sonetten går så här:

20171231_140913

Brajčinodalen nämns i slutraden, men dikten är förstås större än sin geografiska plats. Utgångspunkten är ett infall som diktjaget får, att med sitt “slørede fornuft”, se fjärilarna som de dödas själar. Poeten “leker fjärilsleken”, som Georg Klein så träffsäkert uttrycker det i essäsamlingen Så jag kan svara döden, när den kommer – den titeln är en nyckelrad i Sommerfugledalen. Diktjaget vet att hon inbillar sig men väljer ändå att “med søde løgne” ge sig själv en tidlös existens. Om poesi var en tävling vore Sommerfugledalen ett världsrekord.

mak 32

Prespasjön ligger i tre länder, Makedonien, Grekland och Albanien. En av stränderna på sjöns östra sida slutar med ett staket: den grekiska gränsen. Jag åker dit tillsammans med killen som driver pensionatet jag bor på. När han var liten brukade han och hans kompisar roa sig med att simma över gränsen, tills de blev ivägskrämda av grekiska gränsvakter. Folket här har tvingats vänja sig vid gränserna. Enligt pensionatföreståndaren har nästan alla som bor runt sjön makedonska som modersmål, men för att hälsa på varandra krävs stora omvägar. Gränskontrollen vid stranden är stängd eftersom vägen anses för liten och betydelselös för att hållas öppen.

Vid lunchtid åker vi till en större strand, där det finns en bra fiskrestaurang. Det är lite mer folk där än vid gränsstranden, men jag verkar ändå vara den enda som inte är hemmastadd vid sjön. Tempot är föredömligt släpigt. Det här är en plats som har den effekten på mig att jag börjar gå långsammare.

Badfolket har alltså inte hittat till Prespasjön, men Brajčinos satsning på ekoturism verkar ha slagit väl ut. Mitt pensionat har flera gäster som är här för att vandra i de stora nationalparkerna. En av lederna går till en sjö, “The Mountain Lake”, som ligger på över 2000 meters höjd. Jag gör ett halvhjärtat försök, men de sista nio kilometerna är rejält branta. Jag inser att jag skulle ha behövt ge mig iväg tidigt på morgonen för att hinna dit och tillbaka innan mörkret.

Sista kvällen i Brajčino träffar jag en tysk ornitolog som säger åt mig att jag måste åka till Konjsko, en liten by på Prespasjöns västra sida, precis vid den albanska gränsen. Han berättar om pelikaner, en ö med en gammal kyrka, och ett litet hotell med utsikt över sjön. Jag lyder hans råd och åker dit. Häng med till Konjsko och ön Golem Grad i Prespasjön, del 2.

2 Replies to “Brajčino, Makedonien (Prespasjön, del 1)”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s